Kulturgeografi och geografi

För att analysera komplexa miljö-och samhällsproblem krävs förmågan att se samband mellan människa, livsstil, samhällsutveckling och naturmiljöer. Inom geografin betonas de här sambanden. Ämnet omfattar både naturvetenskapliga (naturgeografiska) och samhällsvetenskapliga (kulturgeografiska) perspektiv.

Geografi: naturgeografi och kulturgeografi

Inom geografi som ämne studerar vi miljö- och samhällsfrågor i olika delar av världen. Både i städer och på landsbygden. Inom geografin betonar vi särskilt samspelet mellan människan, samhället och miljön ur ett helhetsperspektiv och hur landskapet formas och förändras. Därför är också hållbarhet ett viktigt begrepp inom ämnet.

Inom geografi ryms både naturvetenskapliga perspektiv (naturgeografi) och samhällsvetenskapliga perspektiv (kulturgeografi) där många geografiska frågeställningar besvaras genom att båda perspektiven beaktas. Att utgå från en geografisk dimension, innebär att vi kombinerar studier av platser, landskap och regioner med relationer mellan natur- och kulturförhållanden. I geografiska studier är det rumsliga perspektivet centralt. Det betyder att vi utgår från hur objekt och företeelser eller processer är rumsligt placerade och ordnade i förhållande till varandra.

Vid Mittuniversitetet erbjuder vi för närvarande kurser i geografi inom lärarutbildningarna, som uppdragsutbildning för grundskollärare (Lärarlyftet) och som fristående kurser, såsom en distanskurs om miljöförändringar.

I våra geografikurser har vi fokus på bland annat landskapsanalys, hållbarhet, människans påverkan på miljön och hur människans levnadsvillkor och verksamheter påverkas av olika natur- och kulturförhållanden.

Som geograf kan du till exempel arbeta med: samhällsplanering som rör klimatförändringar eller miljökonsekvenser, utvecklingsfrågor som rör jordbruksutveckling, urbanisering, miljövårdsfrågor eller olika hållbarhetsfrågor. Detta kan du arbeta med i Sverige, men också internationellt.

Om kulturgeografi

Vår geografiska forskning på Mittuniversitetet har ett övervägande fokus på kulturgeografi. Vår forskning i ämnet samlar vi här.

Kulturgeografi är ett samhällsvetenskapligt ämne där vi studerar samspelet mellan människan, samhället och miljön på olika skalnivåer; alltifrån individnivå till lokal, regional, nationell och global nivå. En utgångspunkt vid kulturgeografiska studier av samhället är att rummet, exempelvis i form av rumsliga skillnader och förutsättningar, spelar en avgörande roll och har ett eget förklaringsvärde.

Kulturgeografi handlar även om att förstå och sätta in företeelser i ibland mycket komplexa och även över tid föränderliga, rumsliga, politiska, sociala, ekonomiska och kulturella sammanhang. Det här blir också tydligt i vår forskning, där hållbarhet är ett genomgående tema i våra studier. Utifrån kritiska diskussioner om exempelvis hållbarhet och rättvisefrågor är förhoppningen att vår forskning ska leda till lösningar och rekommendationer som ger breda samhällseffekter.

Subdicipliner och inriktningar på Mittuniversitetet

Kulturgeografi omfattar flera olika subdiscipliner där vi vid Mittuniversitetet har valt att inrikta oss mot ekonomisk geografi, planering, mobilitetens geografi och politisk geografi:

Ekonomisk geografi
Den ekonomiska geografin behandlar samhällets och näringslivets ekonomiska struktur och rumsliga fördelning. I det sammanhanget uppmärksammas både de processer som skapar och upprätthåller ekonomisk globalisering och en internationell arbetsdelning, liksom det lokalt specialiserade klustret. En särskild inriktning är turismens ekonomiska geografi, där bland annat maktförhållandet mellan internationella turismoperatörer och lokalsamhällets möjligheter till ekonomisk, social och ekologisk utveckling och hållbarhet diskuteras.
Planering
När det gäller planeringsansatsen handlar den bland annat om det svenska planerings- och förvaltningssystemet, om regional och lokal utveckling i städer och i glesbygd, fysisk planering och resursförvaltning. Samhällets planering har till uppgift att väga samman politiska och ekonomiska krav och förutsättningar i syfte att förvalta, förädla och förnya samhällets kultur- och naturresurser.
Mobilitet
Ett annat fokusområde inom kulturgeografi på Mittuniversitetet är mobilitet, transporter och kommunikationer som utgör viktiga förutsättningar då det gäller att knyta samman noder i en global ekonomi. Globaliseringen och våra allt större krav på rörlighet för människor, gods, kapital och information kräver en insiktsfull och hållbar utveckling av infrastruktur och transporter. I detta sammanhang diskuteras även vilka möjligheter olika grupper (landsbygdsboende respektive stadsbor, kvinnor respektive män, turister respektive migranter) har när det gäller att vara en del av samt att kontrollera/underkastas globala flöden.
Politisk geografi
Inom den politiska geografin studerar vi olika politiska fenomen, deras rumsliga organisation och fördelning. Ett exempel på detta är staters agerande utifrån förhållanden, såsom geografiskt läge, resurser och befolkningsfördelning. Inom den politiska geografin diskuterar vi bland annat nationalstaten och hur denna upprätthålls över tid, vilken funktion nationalstaten fyller i världsekonomins politiska superstruktur och i tider av globalisering, nationalism och terrorism, imperialism och kolonialism samt relationen mellan centrum och periferi på olika skalnivåer.

Som kulturgeograf får du en bred tvärvetenskaplig utbildning och kan till exempel arbeta med samhällsplanering, frågor som rör utveckling på lokal eller regional nivå, urbanisering eller olika hållbarhetsfrågor i Sverige eller internationellt.