Kulturgeografi

Geografi är ett ämne där vi studerar miljö- och samhällsfrågor i olika delar av världen, både i städer och på landsbygden. Geografiämnet betonar särskilt samspelet mellan människan, samhället och miljön ur ett helhetsperspektiv och hur landskap formas och förändras. Därför blir också hållbarhet ett viktigt begrepp inom ämnet. Inom geografiämnet ryms både naturvetenskapliga perspektiv (naturgeografi) och samhällsvetenskapliga perspektiv (kulturgeografi) där många geografiska frågeställningar finner sina svar genom att båda perspektiven beaktas. Att utgå från en geografisk dimension innebär att vi kombinerar studier av platser, landskap och regioner med relationer mellan natur- och kulturförhållanden. I geografiska studier är det rumsliga perspektivet centralt. Det betyder att vi utgår från hur objekt och företeelser eller processer är rumsligt placerade och ordnade i förhållande till varandra.

Vid Mittuniversitetet ges för närvarande kurser i geografi inom lärarutbildningen och som uppdragsutbildning till grundskollärare (Lärarlyftet) samt som fristående kurser, bland annat distanskursen om miljöförändringar. I våra geografikurser har vi fokus på bland annat landskapsanalys, hållbarhet, människans påverkan på miljö och hur människans levnadsvillkor och verksamheter påverkas av olika natur- och kulturförhållanden. Geografer kan till exempel arbeta med samhällsplanering som rör klimatförändringar eller miljökonsekvenser, utvecklingsfrågor som rör jordbruksutveckling, urbanisering, miljövårdsfrågor eller olika hållbarhetsfrågor i Sverige eller internationellt.

Kulturgeografi

Mittuniversitetets geografiska forskning har ett övervägande fokus på kulturgeografi. Forskningen finns samlad här.

Kulturgeografi är ett samhällsvetenskapligt ämne där samspelet mellan människan, samhället och miljön på olika skalnivåer; från individ till lokal, regional, nationell och global nivå studeras. En utgångspunkt vid kulturgeografiska studier av samhället är att rummet, exempelvis i form av rumsliga skillnader och förutsättningar, spelar en avgörande roll och har ett eget förklaringsvärde. Kulturgeografi handlar även om att förstå och sätta in företeelser i ibland mycket komplexa och även över tid föränderliga, rumsliga, politiska, sociala, ekonomiska och kulturella sammanhang. Det blir också tydligt inom vår forskning där hållbarhet är ett genomgående tema i våra studier. Utifrån kritiska diskussioner om exempelvis hållbarhet och rättvisefrågor är vår förhoppning att forskningen kommer att leda till lösningar och rekommendationer som har breda samhällseffekter.

Kulturgeografi omfattar flera olika subdiscipliner där vi vid Mittuniversitetet har inriktat oss mot ekonomisk geografi, planering, mobilitetens geografi och politisk geografi. Den ekonomiska geografin behandlar samhällets och näringslivets ekonomiska struktur och rumsliga fördelning. I det sammanhanget uppmärksammas både de processer som skapar och upprätthåller ekonomisk globalisering och en internationell arbetsdelning, liksom det lokalt specialiserade klustret. En särskild inriktning är turismens ekonomiska geografi, där bland annat maktförhållandet mellan internationella turismoperatörer och lokalsamhällets möjligheter till ekonomisk, social och ekologisk utveckling och hållbarhet diskuteras. När det gäller planeringsansatsen handlar denna bland annat om det svenska planerings- och förvaltningssystemet, om regional och lokal utveckling i städer och i glesbygd, fysisk planering och resursförvaltning. Samhällets planering har till uppgift att väga samman politiska och ekonomiska krav och förutsättningar i syfte att förvalta, förädla och förnya samhällets kultur- och naturresurser.

Ett annat fokusområde är mobilitet, transporter och kommunikationer som utgör viktiga förutsättningar då det gäller att knyta samman noder i en global ekonomi. Globaliseringen och våra allt större krav på rörlighet för människor, gods, kapital och information kräver en insiktsfull och hållbar utveckling av infrastruktur och transporter. I detta sammanhang diskuteras även vilka möjligheter olika grupper (landsbygdsboende respektive stadsbor, kvinnor respektive män, turister respektive migranter) har när det gäller att vara en del av samt att kontrollera/underkastas globala flöden. Inom den politiska geografin studeras olika politiska fenomen, deras rumsliga organisation och fördelning. Ett exempel på detta är staters agerande utifrån förhållanden, såsom geografiskt läge, resurser och befolkningsfördelning. Inom den politiska geografin diskuteras bland annat nationalstaten och hur denna upprätthålls över tid, vilken funktion nationalstaten fyller i världsekonomins politiska superstruktur och i tider av globalisering, nationalism och terrorism, imperialism och kolonialism samt relationen mellan centrum och periferi på olika skalnivåer.

Som kulturgeograf får man en bred tvärvetenskaplig utbildning. Detta kan exempelvis handla om samhällsplanering, frågor som rör utveckling på lokal eller regional nivå, urbanisering eller olika hållbarhetsfrågor i Sverige eller internationellt.

Exempel på studentuppsatser inom geografi och kulturgeografi:

• Wennergren, Maja. Fältstudier och digitala hjälpmedel i ämnet geografi åk 4-6: Möjligheter och utmaningar 
• Karlström, Carl. Barns kognitiva kartor av sträckan mellan hem och skola: En studie om spatial kognition och fri rörelse 
• Jonsson, Annika & Nordlöf, Gustaf, Platsintraprenörer och platsvarumärke: Fallstudie: Östersund 
• Hall, Jessica & Larsson Salo, Malin. Grön mobilitet i glesbebyggda områden: Bilförsäljares och nybilköpares inställning till elbilar i Jämtland/Härjedalen
• Fornas, Emily & Sjöstad, Ellinor. Könsmakten i det turistifierade rummet: Relationen mellan manliga turister och kvinnliga servitriser i restaurangbranschen 
• Wallstam, Martin. Backpacker Institutionalization: Towards an Experience-Based Typology