Inverkan av klassificering, banprofil och systemvikt på prestation i para‑nordisk skidåkning

I projektet ingår mätningar från världsmästerskap som analyseras med olika beräkningsmodeller för att undersöka hur klass, banprofil och vikt påverkar åktiden. Analysmetoden möjliggör förutsägelser av åktid för nya okända banprofiler, som ska bidra till mer rättvisa tävlingar inom parasporten.

Den paralympiska rörelsen strävar efter att alla från gräsrötter till elit ska ha chansen att ägna sig åt idrott och fysisk aktivitet. Inom parasportens tävlingsgrenar så tävlar idrottare med olika grad av funktionsnedsättning som påverkar prestationen, varför man delar in idrottare i olika kategorier och klasser, genom så kallad klassificering, beroende på vilken funktionalitet respektive utövare har. Det finns flera klasser i varje kategori men bara en resultatlista för varje kategori. Det uppnås genom att varje klass har en tidsfaktor som multipliceras med tävlingstiden för respektive utövare. Det nuvarande tidsfaktorsystemet baseras på historiska resultat och påverkas därför av tidigare prestationer från specifika utövare. Internationella Paralympiska Kommittén (IPC) har särskilt lyft fram vikten av vetenskapligt underbyggd klassificering, så kallad evidence-based classification. Detta kan utvidgas även till tidsfaktorsystemet.

Med hjälp av kalibrerade bioenergetiska modeller och mekaniska skidåknings-modeller kan åktiden för en utövare på en given bana estimeras. Simuleringen tar hänsyn till ett flertal faktorer, såsom utövarens arbetsförmåga och verkningsgrad, banprofil, glidfriktion, luftmotstånd samt utövarens och dennes utrustnings vikt. Genom sådan simulering kan vi uppskatta åktiderna vid framtida tävlingar och exempelvis utvärdera hur banans utseende kan påverka skillnaderna i åktid mellan de olika klasserna.

Studien baseras på mätningar och analys i samband med världsmästerskapen i Para Nordic Skiing World Championships 2023 i Östersund. Den genomförs tillsammans med forskare vid Nationellt vintersportcentrum vid Mittuniversitetet samt NTNU’s Senter for Toppidrettsforskning (SenTIF) i Trondheim som genomfört liknande mätningar vid världsmästerskapet i Lillehammer 2022.

Delar av studien finansieras via samverkansavtalet mellan Mittuniversitetet och Östersunds kommun samt Rolf och Gunilla Enströms stiftelse med koppling mot forskningsprojektet Augmented Sports. På den norska sidan finansieras projektet av Kultur- og likestillingsdepartementet (KUD).