Att göra hemberedskap: ett kritiskt perspektiv på beredskapens diskurser och praktiker
I det här forskningsprojektet undersöks konstruktioner av hemberedskap. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks hur klass, kön och funktionalitet samverkar med politiska diskurser om samhällets beredskap och hur detta i sin tur påverkar betydelser av hemberedskap och dess praktiker.
Hemberedskap har aktualiserats under det senaste decenniet med anledning av exempelvis stormar med långvariga strömavbrott, skogsbränder och COVID-19-pandemin. Under denna tid har även antalet informationskampanjer som syftar till att öka människors krisberedskap ökat, där ett exempel är broschyren Om krisen eller kriget kommer. Hemberedskap har på så vis kommit att bli ett viktigt inslag i politiska diskussioner om samhällets krisberedskap, som samtidigt karaktäriseras av att alltmer fokus läggs på individen eget ansvar för att hantera kriser. Forskning visar dock på att människors förståelse av risker och kriser samt deras möjligheter att hantera dessa skiljer sig åt beroende på bakomliggande faktorer som klass, kön och etnicitet. Det finns även indikationer på att allmänhetens definition av vad beredskap är skiljer sig från myndigheternas, samtidigt som vi vet väldigt lite om hur allmänheten förstår och förhåller sig till begreppet hemberedskap.
I det här forskningsprojektet anläggs därför ett kritiskt perspektiv på hemberedskap, där betydelsen av hemberedskap samt alternativa definitioner och betydelser undersöks. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv undersöks hur exempelvis klass, kön och funktionalitet samverkar med politiska diskussioner om samhällets krisberedskap och hur detta påverkar betydelser av hemberedskap och dess praktiker. Forskningsprojektet förväntas bidra till teoriutveckling inom krisforskningsfältet samt bidra med ökad kunskap om hur allmänhet och myndigheter definierar och förstår hemberedskap. I en tid när hemberedskap kommit att bli en viktig del av den samhälleliga beredskapen är detta av vikt för att undvika att social ojämlikhet reproduceras genom krisberedskap.
Forskarna i projektet: Linda Kvarnlöf, Elin Montelius och Erna Danielsson.
Publikationer
Debatt: Privilegierad prepping när beredskap mest blir konsumtion – ETC 220923
Debatt: Stort behov i kristider av extra tydlig information från myndigheter – ÖstersundsPosten 220304
Konferenspresentationer
"A challenged society" presenterad på European Sociological Association (ESA) i Porto, Portugal den 28–30 augusti 2024.
"A safe place for preparedness" presenterad på European Sociological Association (ESA) i Porto, Portugal den 28–30 augusti 2024.
"Ett utmanat samhälle: sårbara och resilienta subjekt i svenska totalförsvarsdiskurser" presenterad på Åre Risk Event den 17 april 2024.
"A safe place for preparedness" presenterad på Åre Risk Event den 17 april 2024.
"Den civila beredskapen börjar i hemmet" presenterad på Samhällsutvecklingsforum 2023: Hållbart samhälle i en orolig tid, anordnat av Länsstyrelsen Kronoberg den 8 juni 2023.
"Civil preparedness and the challenges of the Swedish Welfare State" presenterad på Nordic Sociological Association (NSA) i Reykjavik den 10–12 augusti 2022.
"Should I stay or should I go? Citizen crisis preparedness in uncertain times" SoRu 2023 (Sociology of risk and uncertainty, Mid Term Conference) i Esbjerg, Danmark, 27 oktober 2023.
Föreläsning om hemberedskap
I samband med krisberedskapsveckan 2022 spelade Linda Kvarnlöf in en föreläsning om hemberedskap ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Föreläsningen handlar om hur människor förstår och förhåller sig till hemberedskap, och hur hemberedskap kan förstås i en säkerhetspolitisk kontext.
Fakta
Projektperiod
220101-241231