Här finner du våra forskare och vilka områden de är experter på.

Välj expertområde

Flyktingsituationen och flyktingars hälsa

Anna Bjärtå

Filosofie doktor i psykologi som forskar runt kartläggning, bedömning och intervention av psykisk ohälsa bland flyktingar, samt forskning som rör rädslominnen och traumaintervention.

Eija Viitasara

Docent i folkhälsovetenskap som forskar migration och hälsofrämjande integration med fokus på samhällsaktörer samt traumaintervention vid etablering av nyanlända.

Gustav Lidén

Docent i statsvetenskap och har bland annat forskat kring konsekvenserna för svenska kommuner i samband med flyktingkrisen 2015 när rekordmånga asylsökande människor kom till Sverige. I och med kriget i Ukraina kan en ny flyktingvåg vara på väg.

Heidi Carlerby

Lektor i folkhälsovetenskap som forskar migration och hälsofrämjande integration med fokus på samhällsaktörer samt traumaintervention vid etablering av nyanlända.

Sabine Gruber

Professor vid Institutionen för psykologi och socialt arbete. Forskar bland annat om konsekvenserna av de drastiska förändringar som skett i den svenska asyllagstiftningen efter 2015, i ett samverkansprojekt mellan forskare och civilsamhället, Asylkommissionen. Hon är också frivilligt engagerad i asylrättsrörelsen sedan många år med juridisk rådgivning och socialt stöd.

Sara Svanholm

Doktorand i hälsovetenskap som forskar om hur olika samhällsaktörer, på nationell till lokal nivå, förhåller sig till hälsa och hälsofrämjande inom integration för nyanlända.

Jennifer Meurling

Doktorand och legitimerad psykolog som forskar om förekomst och bedömning av psykisk ohälsa bland flyktingar. 

 

Information, kommunikation och desinformation

Kajsa Falasca

Forskar om strategisk politisk kommunikation i det moderna medielandskapet. Anlitas flitigt av olika medier för att kommentera politisk kommunikation och desinformation.

Erik Borglund

Erik Borglund, professor i arkiv- och informations vetenskap och docent i data- och systemvetenskap. Forskar om informationshantering, dokumentation och datalagring, främst vid kriser.

Lars Nord

Lars Nord är professor i politisk kommunikation och journalistik. Forskar om rykten och mediebevakning av krig och kriser.

Christian Nounkeu Tatchou

Christian Nounkeu Tatchou är doktorand i medie och kommunikationsvetenskap. Han arbetar med frågor kring politisk misinformation och politisk fact-checking.

Kortbetalning vid kris

Aron Larsson

Professor vid Risk and Crisis Research Centre. Vad händer om alla bankomater plötsligt slutar fungera och det inte heller går att betala med kort? Vilka konsekvenser får det för människor och viktiga delar av samhället? Hur ska olika aktörer agera i en sådan situation för att mildra de negativa effekterna?

Aron Larsson, professor vid institutionen för informationssystem och -teknologi, har forskat om vad som händer i samhället om bankomater, kortbetalning och andra digitala betalningssystem slutar fungera.

 

Vardagsliv i konflikttider

Minna Lundgren

Minna Lundgren är lektor i sociologi och forskar främst inom områdena migration, risk och kommunikation – bland annat frågor som rör vardagsliv och risk i konfliktområden. Hon studerar också hur olika människor uppfattar riskkommunikation utifrån t.ex. erfarenheter och förmågor.  

Kris i samhället – hur påverkas vi?

Anna Olofsson

Anna Olofsson är professor i sociologi. Hon forskar om hantering av risker, riskuppfattningar och riskkommunikation. Risk och dess betydelse i samhället och för oss människor.

Minna Lundgren

Minna Lundgren är lektor i sociologi och forskar främst inom områdena migration, risk och kommunikation – bland annat frågor som rör vardagsliv och risk i konfliktområden. Hon studerar också hur olika människor uppfattar riskkommunikation utifrån t.ex. erfarenheter och förmågor.  

Jörgen Sparf

Jörgen Sparf är docent i sociologi och forskar om resiliens – främst samhällets, men till viss del individers, förmåga att stå emot och klara av en kris samt återhämta sig och utvecklas.

Pär Löfstrand

Pär Löfstrand är filosofie doktor i psykologi med inriktning mot socialpsykologi och politisk psykologi. Forskar om attityder, fördomar, beslutsfattande och påverkan (framing).

Organisering i kristider

Erna Danielsson

Erna Danielsson är professor i sociologi och forskar om samverkan mellan olika organisationer före, under och efter en krissituation.

Olof Oscarsson 

Olof Oscarsson har forskat om krishantering i organisationer vars huvudverksamhet inte är kopplad till just kriser. Hur agerar till exempel skolpersonal, personal på äldreboende och andra som på något vis får ansvar för andra människor trots att de inte är räddningspersonal.

Sophie Kolmodin 

Sophie Kolmodin är doktorand i sociologi. Hennes forskning berör ideella organisationer och deras relationer och organisering vid olika typer av samhällspåfrestningar. 

Christine Große

Christine Große är doktor i data- och systemvetenskap och forskar om riskstyrning, beredskapsplanering och informationssäkerhet, särskild inom områden kritisk infrastruktur och samhällsviktiga verksamheter såsom elförsörjning och kommunikationer.

Ukraina och Ryssland

Håkan Gunneriusson

Håkan Gunneriusson är docent i krigsvetenskap och har bland annat forskat kring Ukraina och Rysslandsfrågor.

 

Beredskapsplanering

Christine Große 

Christine Große är doktor i data- och systemvetenskap och forskar om riskstyrning, beredskapsplanering och informationssäkerhet, särskild inom områden kritisk infrastruktur och samhällsviktiga verksamheter såsom elförsörjning och kommunikationer.

Så påverkas svensk politik

Niklas Bolin

Niklas Bolin är docent i statsvetenskap. Han arbetar med frågor som rör bland annat de inrikespolitiska konsekvenserna av invasionen genom att titta på partiernas agerande, valrörelsernas utformning och väljarnas prioriteringar.

Krig i ett historisk perspektiv

Otto Linderborg är doktor i klassisk grekiska och forskar i det politiska tänkandets tidiga historia. Han har bl.a. publicerat artiklar om tvärstatliga relationer i krigssituationer utgående från Thukydides historieverk om kriget mellan Aten och Sparta (431-404 f.Kr.).

Då liksom nu försvårades diplomatin avsevärt av att de krigande staterna ofta utgick från oförenliga moraliska principer i sina relationer. Fredliga lösningar förutsatte att dessa motstridiga normativa synsätt först kunde modifieras eller harmonieras.

Sidan uppdaterades 2023-01-03