Validering av bärbart energimätsystem i vädertunnel under fysisk aktivitet och påverkan av vind och kyla

Att mäta syreupptagning och energiomsättning är mycket vanligt både hos elitidrottare och i ett folkhälsoperspektiv. Gold standard är Douglas Bag-metoden, där utandningsluft samlas in och analyseras med mycket hög precision.

I vardagliga mätningar används elektroniska mätsystem som visar mätdata under pågående aktivitet. Dessa finns både som stationära system, det vill säga system med stora sensorer och datorer som därför används enbart i laboratorier, och som små bärbara system som kan användas i fältstudier. För att dessa bärbara system ska ge tillförlitliga resultat måste de valideras med DB-metoden under standardiserade och reproducerbara förhållanden som efterliknar den miljö där systemen skall användas.

Idag så råder det avsaknad av forskning som undersökt validiteten för bärbara system i en miljö som liknar deras avsedda användning eftersom det råder brist på arbetsfysiologiska labb där bärbara energimätsystem kan utsättas för påverkan av både vind och kyla. Undantaget är den unika vindtunnel (vädertunnel) som finns på Sports Tech Research Centre vid Mittuniversitetet. I vindtunnelns arbetsstation finns ett stort rullande band där olika typer av fysiska aktiviteter såsom rullskidåkning, löpning och cykling kan genomföras under påverkan av styrda väderförhållanden i form av valda vindstyrkor och temperaturer.

Mål
Målet med projektet är att undersöka hur validiteten för bärbara energimätsystem påverkas av att utsättas för vind och kyla.

Validering av bärbart energimätsystem i vädertunnel under fysisk aktivitet och påverkan av vind och kyla är ett delprojekt till H3 – Flerdimensionell hållbarhet.