Här hittar du tips och råd till tränare och elitidrottare, men även till motionärer och nybörjare. Artiklarna skrivs av forskare från Nationellt vintersportcentrum och bygger på aktuell forskning och etablerad kunskap.
Kompressionskläder utvecklades först för medicinsk behandling, men har blivit alltmer populära bland idrottare. Tillverkarna hävdar att kompressionskläder kan förbättra prestationen när de bärs under träning och förstärka återhämtningen när de bärs efter träning.
Fysisk inaktivitet är den fjärde ledande riskfaktorn för ökad dödlighet globalt och det är den främsta orsaken till hjärt-kärlsjukdomar och cancer, som är två av de främsta dödsorsakerna.
Ishockey är en sport med skiftande belastning där högintensiva moment kombineras med passiva återhämtningsperioder. Den varierade belastningen speglas också i spelarnas fysiska förmåga, där de kombinerar relativt höga maximala syreupptag med en god explosiv förmåga, anaerob maxeffekt och arbetskapacitet. Generellt sett är spelarna fysiskt ganska stora, detta varierar dock mellan olika nivåer och positioner, framförallt vad gäller kroppsvikt och kroppssammansättning.
Hur en specialanpassad satellitnavigationsenhet kan användas för analys av mikro-farthållningsstrategier och tävlingsprestation i längdskidåkning.
I en nyligen publicerad studie rapporterade mer än hälften av de kvinnliga elitidrottarna att hormonsvängningar under deras menstruationscykel påverkade deras träning och prestationsförmåga negativt
För att bli en bra skidskytt krävs uthållighet, utmärkt grov- och finmotorik samt mental styrka.
Oavsett om man läser vetenskapliga artiklar inom idrottsfysiologi eller om man bara slår upp en kvällstidning och läser artiklar om idrott får man information i form av siffror vad gäller resultat. När det gäller antalet mål i en hockeymatch är det väldigt tydligt vad siffrorna betyder men när det kommer till testresultat är det viktigt att veta mer om metoderna bakom resultaten, hur man fått fram siffrorna, hur säkra resultaten är och inte minst hur man ska tolka dem.
Säsongen 2018-2019 påbörjar Nationellt Vintersportcentrum och Svenska Skidförbundet ett större projekt som innefattar monitorering av längdskidåkare. Målet är att bättre förstå komplexa samband mellan träningsbelastning, vardagsstress, vila, sjukdomar och annat som påverkar prestationsförmågan. Kunskapen ska analyseras och presenteras på ett sätt som kan hjälpa skidåkare att träna och prestera bättre.
Kosttillskott kan ge dig det extra lilla övertaget som är avgörande i en tävling. Men det kan inte ersätta rätt träning, bra sammansatt kost, tillräcklig sömn eller vila.
Ingemar Stenmark, en av våra guldolympier sa: ”det är underligt att ju mer jag tränade desto mer tur hade jag”, vilket indikerar att det inte är någon tillfällighet att vissa lyckas oftare.
Hur tränar man upp sin syreupptagningsförmåga på bästa sätt, och vilka är begränsningarna? Det är temat när Marko Laaksonen vid Nationellt vintersportcentrum skriver i Svenska Skidförbundets nyhetsbrev. Här kan du läsa artikeln.
Utvecklad teknik i stakningen kan minska skaderisken. Inte minst inom parasporten. Marie Ohlsson vid Nationellt vintersportcentrum skriver om detta i Svenska Skidförbundets nyhetsbrev. Här kan du läsa artikeln.
Vilka rekommendationer kan ges för uppvärmning inför längdskidåkning? Om det skriver Kerry McGawley, centrumledare vid Nationellt vintersportcentrum i det senaste numret av Svenska Skidförbundets nyhetsbrev. Här kan du läsa hela artikeln.
Hur håller man högsta möjliga fart genom ett skidlopp? Om det skriver Erik Andersson vid Nationellt vintersportcentrum i Svenska Skidförbundets nyhetsbrev. Här kan du läsa artikeln.
Naturlig höghöjdsträning kan öka prestationsförmågan även om tävlingarna sker på havsnivå.
