Att ställa om mindre och mellanstora städer till hållbara livsmedelssystem genom stadsodling

I projektet undersöks hur olika samhällsaktörer samverkar för att utveckla stadsodlingar och policies kring dessa i fyra olika städer, vilken betydelse lokala gräsrotsrörelser har för processerna, och hur platsspecifika egenskaper påverkar utvecklingen.

Med en ökande urbanisering och växande andel av befolkningen som bor i städer krävs nya och innovativa sätt att hantera de problem som uppstår. Stadsodling handlar inte enbart om odling av sina egna grönsaker utan även om social gemenskap, lärande och tillhörighet till en plats. Politiska beslutsfattare ser också stadsodling som ett sätt att stärka lokal matproduktion, skapa kapacitet för självförsörjning och bidra till grönare städer. Stadsodling har därför potentialen att bidra till uppfyllandet av Agenda 2030:s 11 delmål om hållbara städer och samhällen på flera sätt och inte minst som en del av omställningen till en mer hållbar matproduktion.

Utifrån en tvärvetenskaplig etnografisk ansats baserad på såväl observationer som intervjuer och GIS-kartläggningar liksom dokumentstudier studeras fyra svenska små och mellanstora städer: Östersund, Härnösand, Södertälje och Lund. Projektet kommer även att utföras i nära samverkan med en referensgrupp med representanter för de fyra städernas olika stadsodlingsaktörer.

Forskningsprojektet förväntas leda till en ökad kunskap om hur stadsodling kan bidra till omställningen till mer hållbara städer.