Pedagogikämnets forskningsstrategi är väl förankrad i lärosätets vision att vara ett globalt lärosäte med regionalt engagemang. Grundidén är att ansvara för ett brett kunskapsområde inriktat mot lärande och kunskapsbildning i vid mening inom det pedagogiska fältet.
Pedagogikämnet har fyra huvudsakliga forskningsgrupper:
Gruppen utgår från en tvärvetenskaplig bas i ämnena pedagogik (UTV) och informatik (DSV). HEELs arbete fokuserar på konsekvenserna av den framväxande digitaliseringen av samhället och forskningsfrågor som berör digitalisering av utbildningsväsendet, livslångt lärande och det teknikstödda lärandet (TEL). Gruppens verksamhet berör formellt lärande för såväl barn och ungdomar som för vuxna individers deltagande i det formella utbildningssystemet.
Läs mer
Forskarna i KUF förenas i ett intresse för att sätta in utbildningsforskningen i ett samhälleligt perspektiv. Detta intresse länkar till pedagogikämnets historia av ett fokus på fostransprocesser liksom till utbildningens roll för samhällelig utveckling (bildning) och ett utbildningssociologiskt intresse av socialisations- och identitetsskapande processer.
Forskargruppens andra centrala intresse är övertygelsen att utbildningsvetenskaplig forskning kräver ett kritiskt analytiskt förhållningssätt. Med detta menar vi att pedagogisk forskning kräver en kritiskt reflexiv hållning till de frågor som studeras för att utmana, förstå eller förklara de maktstrukturer som ligger nedärvt, gestaltas eller skapas i olika samhällsfenomen, institutioner eller processer. Vi menar att pedagogisk forskning därmed kräver en uttalad kritisk analys och distans för att kunna identifiera olika strukturer, system, diskurser och praktiker för att inte omedvetet bekräfta eller fastställa dessa.
Inom forskargruppen finns intresseområden som ledarskap, ledning, styrning och skolutveckling i sammanhanget utbildning och arbetsplatslärande. Utbildningsledarskap definieras av gruppen som något mer än en funktion som leder en verksamhet och ses som den process och det sammanhang varvid en ledare verkar i samspel med andra kring specifika uppgifter. Skolutveckling anges som en systematisk och hållbar process för att förbättra lärande och de inre förutsättningarna i verksamheten för att nå målen med utbildningen. Utbildning avser alla typer av formella utbildningsmiljöer från förskola till vuxenutbildning. Forskningsområden som fokuseras handlar om huvudmannaskap, rektorskap i skola/förskola, lärares ledarskap, skolorganisation, skolutveckling, policy, digitalisering och utbildningsledarskap i olika typer av utbildningsmiljöer samt arbetsplatslärande.
Läs mer
Pedagogikämnets utbildning och forskning är knutet till institutionen för utbildningsvetenskap.
Den här studien kopplar ihop teori, praktik och reflektion gällande fritidshemslärares ledarskap i leken. Genom att använda aktionsforskning som metod kan verksamma få stöd i sin professionella...
Detta är ett projekt i samverkan med Härnösands kommun och Technichus Science Center i enlighet med samverkansavtalet. Syftet är att öka kunskapen om särskilt begåvade elever, deras behov och...
Unga människor står utanför utbildning och arbetsmarknad i Mellersta Norrland, som har en överskottsgeografi. Syftet med ESF-projektet Create your future är att undersöka och hitta lösningar gällan...
Programmets mål är att bana väg för större satsningar med möjlighet att utveckla en stark forskningsmiljö, som med koppling till högkvalitativa utbildningar kan säkra kunskaps- och kompetensförsörj...
Projektet syftar till att lärare, rektorer och övrig skolpersonal vid två pilotskolor samt vid kommunens övriga skolor ska utveckla sitt arbetssätt och sina rutiner gällande att förebygga, upptäcka...
Vi ska studera skolors elevhälsoteams förutsättningar att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Studien fokuserar på skolornas förutsättningar att utveckla sitt arbete med utgångspunkt i...
Vid föräldrabyrån i Örnsköldsvik erbjuds utbildning till föräldrar med barn i skolfrånvaro. Projektet syftar till att utvärdera och utveckla material och metod som används vid utbildningarna, samt...
Projektets specifika syfte är att höja meritvärden hos framförallt pojkarna på den utvalda skolan samt ge lärarna en ökad didaktisk kompetens för att bättre undervisa både pojkar och flickor.
Projektet är ett samarbete mellan MIUN och förskolor i Timrå kommun inom ramen för Samverkansavtalet och programmet Framtidens välfärd: Vård och Skola
Detta projekt kommer att fokusera på om och huruvida mental träning kan ge elever användbara ”verktyg” i livet och i studierna.
Projektet fokuserar på hur undervisningen i fritidshem kan utvecklas och tillgängliga lärmiljöer kan skapas så att elevers likvärdighet i undervisningen främjas. Det genomförs i fyra fritidshem gen...
Projektets huvudsakliga mål är att skapa förutsättningar för gränsövergripande samverkan för en starkare gränsregion mellan kommuner, lärare, lärosäten och lärarstudenter för att vända trenden...
Projektet är ett samarbete mellan MIUN och Brännaskolan i Härnösands kommun inom ramen för Samverkansavtalet och programmet Framtidens välfärd: Vård och Skola.
Fritidshemsverksamheten i Sverige omfattar cirka en halv miljon barn i åldern 6-12 år och är en del av det svenska utbildningssystemet. Forskningsprojektet förväntas ge en fördjupad förståelse av...
Saajve syftar till att utveckla kunskap och pedagogisk praxis kring hur pedagoger, barn, arkitekter och konstnärer kan arbeta tillsammans för att stärka samiska teman i förskolan. Målet är att skap...
Detta är ett projekt i samverkan med Ånge kommun i enlighet med samverkansavtalet. Projektet syftar till att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro genom flera parallella satsningar inom...
Sidan uppdaterades 2025-03-24
